Hur man publicerar blogginlägg på Twitter och Facebook automatiskt

Jag är bekväm av mig, därför vill jag att bloggandet ska vara så enkelt som möjligt. När jag klickar på knappen Publicera, vill jag att blogginlägget automatiskt ska publiceras på Twitter och Facebook.

Som tur är, har jag hittat sådana plugins till WordPress, som dessutom gör det på ett snyggt sätt: Simple Facebook Connect och Simple Twitter Connect. Låt dig inte luras av namnen, pluginen kan göra nästan allt.

En fördel med just dessa plugins är att de guidar dig till att skapa ”appar” hos både Facebook och Twitter, vilket bland annat gör att det står att inlägget publicerades ”via Apprikos” (eller vad din app kallas).

Så här kommer det se ut:

Du kan också låta dina besökare exempelvis kommentera på inläggen via Facebook och lägga in de officiella Like– och Tweet-knapparna.

Dessa ytliga sociala medier

Jag fick nyligen barn och då började min ”fritid” krympa betydligt. Jag måste därför prioritera och välja bort de saker som inte tillför så mycket till mitt och familjens nya liv. För ett tag sedan ifrågasatte min fru om jag borde spendera så mycket tid på Twitter och Facebook, eller på att blogga.

Det är en bra fråga. Hur mycket sociala medier är tillräckligt? Är det ens nödvändigt? Vad är det egentligen bra för? Är det bara ett meningslöst tidsfördriv?

I senaste numret av tidningen Success skriver Darren Hardy om skillnaden mellan att kommunicera och att faktiskt bygga relationer:

While I might be communicating with tens of thousands of people every day, outside of encounters with my immediate family and business team, I am not really connecting or fostering very many real relationships at all. I’m what’s called a mile wide and an inch deep, and that’s not how you strike oil! I’ve been mistaking communication for connection.

Den alltid lika kloke Seth Godin använder inte Twitter, och han pratar i den här videon kort om att sannt nätverkande är bra, men falskt nätverkande är meningslöst:

Networking is always important when it’s real, and it’s always a useless distraction when it’s fake. What the Internet has allowed is an enourmous amount of fake networking to take place, and it’s so easy to be seduced by it because there’s a dashboard, a scoreboard. ”Look how popular I am!”

Han berättar också i en intervju varför han inte använder Twitter (men har en av världens mest besökta bloggar och svarar på hundratals personliga mail varje dag). Mycket tänkvärt!

Susan DiMickele på The High Calling träffar mitt i prick i ett blogginlägg och beskriver ett fenomen som jag känner igen alltför väl från de svenska events som jag har varit på:

Sometimes the irony of it all smacks me right in the face. Like during a recent conference. We broke for lunch, and I couldn’t contain my glee when I learned the hotel had free wireless. Yippee! I could spend my lunch hour catching up on my blogging and even send a few Tweets! Then it dawned on me. I’m here to network with people, not sit behind a computer. What’s the best use of my time? I should probably introduce myself to that woman in the back of the room. I think I recognize her.

Den tid jag spenderar på Twitter kan jag inte spendera på annat. Den fråga jag nu brottas med är hur använder jag min tid på bästa sätt? Hur får jag och familjen största möjliga ROI på min tid? Har sociala medier en plats, och hur använder jag dem på bästa sätt?

Hur resonerar du?